Könet på själva polisen gör ju ingen skillnad för slutresultatet. Åsikterna, och "tvånget" att meddela dem är lika irriterande oavsett vem avsändaren är. /Ciqi
Ja, det är mycket möjligt! Jag har lätt att tänka mig att kvinnor utan barn råkar ut för familjepoliser, men svårt att tänka mig att män utan barn gör det. Tex.
Jag har iaf slutligen insett är det är en stor skillnad på att vara pappa och att vara mamma, ur samhällets perspektiv, och att jag måste acceptera att det är så- på ett visst sätt. INTE för att jag över huvud taget tycker att det SKA vara så, utan för att förstå att det inte är mitt fel. Det hjälper inte hur jag anstränger mig, mina insatser på alla områden blir bedömd på ett helt annat sätt än mina barns pappas insatser. Jag kommer inte att sluta att verka mot det så gott jag kan, men frustrationen över reslutatet är lägre nu, när jag vet att förutsättningarna är så olika. (Desillusionering, skulle man kunna kalla processen...)
Ja, gudars ja. Och kvinnor måste bevisa sin lojalitet mot barn (och män för den delen) med sin egen död. Jmf valfri långfilm. Pust och stön.
Jag tror inte heller man kan övervinna dom förväntningarna. Det är nog bättre att avstå från att föra dom vidare och att synliggöra vad som krävs för att leva upp till dom.
6 kommentarer:
Jag tror inte det är familjepolis utan en kvinnopolis. Men det blir väl lätt samma sak. Bah.
Könet på själva polisen gör ju ingen skillnad för slutresultatet. Åsikterna, och "tvånget" att meddela dem är lika irriterande oavsett vem avsändaren är.
/Ciqi
Det var inte avsändaren jag menade; det är främst kvinnor som är mottagare.
AHAA, du menar SÅ!
Ja, det är mycket möjligt! Jag har lätt att tänka mig att kvinnor utan barn råkar ut för familjepoliser, men svårt att tänka mig att män utan barn gör det. Tex.
Jag har iaf slutligen insett är det är en stor skillnad på att vara pappa och att vara mamma, ur samhällets perspektiv, och att jag måste acceptera att det är så- på ett visst sätt. INTE för att jag över huvud taget tycker att det SKA vara så, utan för att förstå att det inte är mitt fel. Det hjälper inte hur jag anstränger mig, mina insatser på alla områden blir bedömd på ett helt annat sätt än mina barns pappas insatser. Jag kommer inte att sluta att verka mot det så gott jag kan, men frustrationen över reslutatet är lägre nu, när jag vet att förutsättningarna är så olika. (Desillusionering, skulle man kunna kalla processen...)
Ja, gudars ja. Och kvinnor måste bevisa sin lojalitet mot barn (och män för den delen) med sin egen död. Jmf valfri långfilm. Pust och stön.
Jag tror inte heller man kan övervinna dom förväntningarna. Det är nog bättre att avstå från att föra dom vidare och att synliggöra vad som krävs för att leva upp till dom.
:DD
Amen.
Skicka en kommentar